Läskunskapen hos barnen i Sverige blir sämre hela tiden.
Enligt SCB:s PRESSMEDDELANDE 7 december 2010
15-åringars läsförståelse har försämrats
Svenska 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik har försämrats under 2000-talet. I naturvetenskap presterar svenska elever idag under det internationella genomsnittet. Den svenska skolan har också blivit mindre likvärdig och de elever som inte når upp till en grundläggande läsförståelse har blivit allt fler.
PISA är en OECD-studie som mäter kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
Detta är inte godtagbart att våra barn ges så dålig start. Lärarna kan inte göra mer än att ge bästa möjliga miljö. Men då klasser redan i åk 1 ligger på runt 25 barn säger det sig självt att alla barn inte blir sedda eller hörda varje dag samt får absolut inte den hjälp de behöver. Att gå flera år i skolan och inte få chans att lära sig läsa är inte acceptabelt. Lärarna har under flera år velat lägga mer tid och pengar på de små barnen men det verkar inte som de blivit hörda.
Vad kan då göras åt problemet? . Vi vill starta upp ett pilotprojekt. Nya Zeeland arbetar efter en läsmetod som kallas KIWI-metoden.( Placering 5 i läsförståelsetest av 65 länder i världen). Utan att gå djupare in på hur den fungerar så ser man till varje barn individuellt och ser till helheten för barnet. Man satsar mycket ekonomiskt och resursmässigt på de tidiga åren. Alla personer (speciellt äldre) kallas in till klassen där barnen får läsa sagor och höra dem berättas av dessa personer.
I Strängnäs kommun har i en del klasser utarbetat klassmorfar systemet med en äldre person som sitter med och hjälper läraren vissa timmar. Detta vill vi utveckla fullt ut. Varje klass skall få chans till en Klassmorfar/mormor som kan komma flera dagar i veckan. Läsa med barnen och lyssna på dem så att de får lära sig uttrycka sig i ord och utveckla tal, läs, lyssna och skrivförmåga. Basala kunskaper för att lyckas i skolan och livet.
Alla barn har även större chans att bli hörda och sedda varje dag och mår bättre psykiskt.
Ge dessa personer ekonomisk ersättning (timbaserad lön) och låt dem som vill dryga ut sin pension. Samt att berika samhället med kontakter mellan äldre och barn samt öka chanserna för dessa barn att lyckas i livet.
Den ekonomiska aspekten är försumbar jämfört med kostnaderna i slutändan om vi inte gör något åt detta redan nu.
En skola och rektor är tillfrågade och ställer sig positiva på att ställa upp på detta pilotprojekt. Stallarholmsskolan med tillfrågad rektor (Tor Ahlmark) har 14 klasser i åk 1-9 och skulle därför kunna ta emot 14 personer.
Sd Strängnäs föreslår att fullmäktige beslutar:
Att uppdra Kommunstyrelsen se över den ekonomiska frågan samt försäkringsfrågan för ”klassmorfar/mormor” systemet enligt skollagen och dyl. regelverk . Eller sända motionen vidare till berörd instans exempelvis BUN.
Stefan Jacobsson & Roger Richthoff
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar